Jag har alltid sett mig själv som en person som värdesätter ärliga och äkta relationer. Det är viktigt för mig att ha människor omkring mig som jag kan lita på och som ger mig energi, inte dränerar mig. Helt ärligt, vem vill inte det?
Nyligen var jag tvungen att fatta ett tufft beslut som fått större konsekvenser än jag någonsin kunnat ana. Jag valde att avsluta en vänskap som hade blivit mer av en börda än något annat. Jag och den här väninnan hade känt varandra i många år, men på senare tid kände jag att allt gick i en negativ riktning.
Hon var ständigt kritisk till allt jag gjorde, slängde ur sig små kommentarer som fick mig att må dåligt, och hon verkade själv aldrig göra några fel. Jag försökte prata med henne flera gånger, men samtalen slutade alltid med att hon vände på allt och fick det att handla om mig. Till slut fick jag nog.
Jag bestämde mig för att avsluta vänskapen. Jag ville inte längre vara i en relation som var så obalanserad. Jag pratade med henne och förklarade hur jag kände. Det var svårt, men samtidigt en lättnad. Jag trodde det skulle vara slut på dramat där – men tyvärr hade jag fel.
Nu har hon börjat sprida rykten om mig i kvarteret. Det går inte en dag utan att jag hör något nytt och osant om mig själv. Hon säger att jag varit oärlig, att jag alltid varit avundsjuk, och att jag medvetet förrådde henne. Det värsta är att vissa människor faktiskt verkar tro på henne.
Jag har blivit sårad av hur lättlurade vissa verkar vara. Hur kan de svälja sånt här utan att ens fråga mig om min sida av historien? Människor jag känt länge verkar ta hennes ord för sanning utan att blinka. Det känns som att leva i en såpa jag aldrig bad om att få vara med i.
Självklart har jag lust att säga min version, reda ut saker. Men samtidigt är detta ett ypperligt tillfälle att se vilka som verkligen är mina vänner, de som är villiga att lyssna och förstå. Även om de falska anklagelserna gör ont, har jag bestämt mig för att vara tyst ett tag till. Jag vill inte sänka mig till hennes nivå.
Jag tror att människor till slut kommer att genomskåda hennes manipulationer, och kanske vända sig till mig för att höra min berättelse. Tills dess väljer jag att fokusera på de relationer som verkligen betyder något. Jag värdesätter de starka banden till de som står vid min sida, oavsett vad som sägs om mig.
Vissa menar att jag borde konfrontera henne, ta tjuren vid hornen. Men för mig känns det bättre att ta ett steg bort från all toxicitet och fortsätta mitt liv med värdighet – även om det kanske leder till fler rykten längs vägen. Jag är trots allt vuxen nog att välja mina strider.
Kanske är det fler där ute som varit i liknande situationer? Hur hanterade ni det? Oavsett vill jag avsluta med detta: Livet är för kort för att låta sig dras ner av oärliga människor. Nu vet jag verkligen vilka som är värda att ha i mitt liv.
Sara
